MediaCreeper

Att upptäcka sin egen aggressiontröskel

Den här bloggen är egentligen en liten plattform för mig att skriva om psykiatri och psykisk ohälsa.

Jag gör nu ett undantag, som egenterapi. En slags Aggression Replacement Therapy kan man säga.

Då jag och familjen skulle åka hem från svärföräldrarna gick det inte att larma av bílen med den plastiga lilla fjärrkontrollen som sitter på nyckeln. Låste upp bilen manuell varvid larmet gick ingång. Min rådige svärfar kopplade ur den fantastiskt högljudda tutan till allas lättnad. 30 minuter senare återvände jag och svärmor med nya batterier i dosan och riktade den mot min griniga bil. Ingen reaktion.

Som den hobbydatanörd jag är googlade jag runt och hittade en instruktionsbok för larmet som berättade om en liten resetknapp som skulle sitta dold på ett fiifgt ställe. Där satt den inte. Däremot hittade jag den då jag skruvat loss lite plastpaneler och lyft av bilens säkringscentral från sin hållare. Har ni sett en sådan någon gång? Det är ungefär 30 säkringa och en million sladdar som satts på plats av en mycket liten person. En normalstor männsiska som jag hade väldigt svårt att överhuvudtaget se något där inne under ratten.

Resetknappen funkade inte.

Alrigt, om vi kopplar in den bortkollapde tutan och kör reset? Bingo!!! Jag kände mig som en av biltjuvaran i 2 Fast 2 Furious då jag nu kunde starta bilen och såg att larmet var avslaget.

Glatt lyfte jag säkringsdosan på plats bara för att se ett lite stjärnfall av gnistor slå ut från den. Direkt efter hördes ett enerverande tickande ljud, trots att tändingen var avslagen. Då jag lyfte den där jävla dosan på plats orsakade jag ett elfel. Det tog sisådär 10 minuter att ta ur och inspektera varje säkring. De var oförskämt hela allesammans. Att försöka hitta en uppkommen tjukoppling elle jordfel på baksidan av den nu våldsamt besvurna dosan är inte fysiskt möjligt för mig. Om jag hade varit 3 decimeter lång och hade svanhals kanske.
Bilen startar i och för sig. men ljudet fortsätter. jag är inte så sugen att åka bil med hela familjen utan att ha en aning om vad som är fel.

Istället för att slita loss dosan, hälla bensin på den, ta fram tändare och slägga satte jag mig ned och tänkte på den forumpost jag läst om en person med liknande larmproblem skrivit. Hans slet faktiskt ut dosan tillslut, det lät som han ångrade sig. Så jag släckte i svärfars garage, lade mig hos min hustru och beklagade mig en stund och nu känns det bättre.

Biljävel. 

Kommentarer
Postat av: psykiatrin.blogg.se

Hej!

Nu är psykiatrin.blogg.se igång efter semestern igen och TRE nya inlägg har kommit fram och i vanlig

ordning behöver jag DIN hjälp. Den här gången gäller det att förklara känsloyttringar med ord. Kom och hjälp till!

Du kan också se vad som händer med sidan just nu och var informationen sprids. Om du lämnat citat eller änglar, skriv igen! dom försvann :(

Ge även mer citat om du har! Kika gärna in och lämna en kommentar!

Massa kramar från psykiatrins robin hood, psykos!

2008-07-01 @ 12:48:53
URL: http://psykiatrin.blogg.se/
Postat av: psykos

Hahahahha

jävla skitgrejer.. blir så trött på saker som inte fungerar - när det borde det!

jag fungerar nog rätt normalt så vida det inte har med min dator att göra eller min mp3spelare.. då får jag psykbryt.

Kram

2008-07-02 @ 10:36:18
URL: http://psykiatrin.blogg.se/
Postat av: Chranna

Jag går en kurs i ART nu, för att kunna handskas med ungdomar som har en eller annan diagnos. Inser att det är jag som behöver bli utsatt för en sån kurs, för jag kan inte tilämpa lärdomarna/lektionerna på mig själv. Eller min omgivning. Som till exempel chefen och en ful och dum kollega. Inte heller på lapplisor och bilen som har punktering. Imponerad av att du inte slet ut dosan! Ska tänka på det, kanske det hjälper mig!

2009-08-12 @ 22:24:29
URL: http://sopkarusellen.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Blogg listad på Bloggtoppen.se